Inga rövare finns i skogen, eller?

Under en av mina fotovandringar här i skogarna hittade jag en liten koja intill ett berg, långt in i den kuperade Kolmårdsskogen. Kanske är det så att det ändå finns rövare kvar här i skogarna?!

Höstmörker...

Höstlig flyktbild på rådjur...

Tjäderhöna i gryningen...

Sommarminnet - björken...

Vetgiriga skogsinvånare...

Jordskott - andra säsongen...

För en dryg vecka sedan hade andra säsongen av serien Jordskott premiär i SVT. Detta är helt klart en serie i min smak, precis som första säsongen.

Alla oklarheter, mystiken och spänningen i serien tilltalar mig verkligen. Härom kvällen var det dags för andra episoden och handlingen ger mig verkligen mycket inspiration, för att göra nya skogsbilder...

Nattbild på älg och bil...

Lite höstbilder från Ryfors...

Hökuggleminne...

Rådjur i höstfärger...

Möte med älgkalv från nu ikväll...

En bild från ett spännande och fint möte med en liten älgkalv, här i Kolmårdsskogen, för knappt en timme sedan...

Öster om sol, väster om måne - en roman om John Bauer...

Jag vill stolt presentera Öster om sol, väster om måne, Jakob Ringboms nya roman som handlar om vår stora sagoillustratör John Bauer. En bok jag är riktigt glad och stolt över att ha fått bidra med omslagsbilden till (bilden på skogen, inte porträttet på Bauer). 

Jag ser verkligen fram emot att få läsa denna bok, sannolikt kommer den ge en hel del inspiration till det framtida bildskapandet...

Årets sista möte med storlommen...

För några helger sedan hade jag årets sista möte med en ensam storlom här i Kolmården. Ett speciellt och lite dystert möte, med min favorit. Några bilder från mötet blev det i alla fall. Saknar redan storlommens rop...

Svansjön...

Mötet med storsamlaren...

Litet hus vid Kolmårdsskogens slut...

Möte med en ståtlig herre...

 

Älgtjur i Kolmårdsskogen...

Höstkvällsmöte med flygande nötväcka...

Dimmig höstmorgon...

Ensamhet...

Hösten...

Så har hösten nu tagit sitt grepp om Kolmårdsskogarna och dess omnejd. En tydlig förändring märks när man ger sig ut i skogarna. Tystheten är det som först slår mig. Inga fåglar sjunger runt om i träden längre.

På många sätt är hösten en sorglig årstid. En tid för avsked från den varma sköna sommaren, då allt liv sprudlar. Trotts denna dysterhet och sorgsenhet så har ändå hösten också många positiva sidor, så som den fantastiska färgprakt och den lite svalare temperaturen i skogarna. Sedan blir inte heller hösten mindre spännande då mörkret tar sitt grepp om landskapet och dagarna. För visst är det så att vissa dagar noga aldrig berikas med dagsljus, utan förblir mer eller mindre mörka.

I det här inlägget vill jag visa en rad bilder från den senaste månadens utflykter i Kolmårdsskogarna. Med bilderna vill jag förmedla höstens många sidor och visa hur vacker den egentligen är, trotts sin dysterhet...