2016-02-23

I mina drömmar

Min saknad efter dig är stor, även om jag vet att den tid då vi återigen ska mötas närmar sig. Du hemsöker mig ständigt i mina drömmar, då min längtan efter att få höra ditt rop, återigen ljuda över skogens höga trädtoppar är så påträngande. Du är storlommen och jag är din stora beundrare, snart min vän, ses vi återigen vid spegelblanka sjöars strand, snart min vän, får vi åter igen uppleva solens ljumma strålar lysa på oss...






2016-02-22

En skog vaknar till liv

Egentligen tror jag att det är få saker som är så vackra eller speciella, som att få uppleva skogens uppvaknande en tidig morgon. Att få uppleva de första solstrålarna som sakta letar sig ned mellan grantopparna och smeker skogens mossiga ytskikt.

Att få stå där i händelsernas centrum, mitt i skogen och få uppleva hur tystnaden förvandlas till en symfoni av ljud är fantastiskt. Som när fåglarna vaknat efter en lång, mörk och kylslagen natt och återigen börjar sjunga ifrån en solupplyst trädtopp

Upplevelsen då solens strålar träffar de frostiga träden, så att de gnistrar som att de vore gjorda av silver är en annan upplevelse jag inte kan få nog av. Eller att få uppleva när rådjuren har vaknat upp och samlats vid det solupplysta skogsbrynet, för att äta och värma sina frusna kroppar i det varma morgonljuset.

Varje morgon är på sitt sätt unik och inte den andra lik. Jag tror det är just av den anledningen som jag nog inte kommer att känna mig mätt på dessa fantastiska naturupplevelser. Ihärdigt väntar jag på att det återigen ska bli en ny morgon, då jag kan ge mig ut med kameran och få uppleva naturens fantastiska skådespel...






2016-02-15

Skogsravinens hemligheter

Det finns speciella platser, platser som har en själ. Ställen där man kommer närmre skogens inre, utan att kunna förklara det. Ravinen vid Getå är just ett sådan plats. Här råder tystnaden, med undantag från den porlande bäck som slingrar sig fram längst ned i den djupa ravinen.

En stilla vintermorgon begav jag mig till Getå, för att få uppleva tystnaden, skogen och stillheten och kanske även en bit av Kolmårdsskogens själ. Skogens och även bäckens krafter visade sig tydligt i bilderna och jag kunde känna associationer till SVT-serien Jordskott.

Efter över 4 timmars fotograferande kunde jag återvända hem med ett brett leende. Jag tror jag faktiskt hittade det jag sökte efter här ute i den tysta vinterskogen...