I blått morgonljus och dimma förvandlas den här lilla stugan, med sitt knotiga gårdsträd till något som för mina tankar närmare höst och novemberstämning.
Jag vet att många inte tycker om november för att det är en kall och mörk månad, med få ljusa timmar. Men faktum är att för viss typ av fotografering är denna månad verkligen riktigt fin, kanske till och med årets bästa.
Jag har med tiden lärt mig att uppsatta denna månad och tycker att det är en riktig skogsmånad, där jag kan ta mina turer ut i markerna och njuta av skogens tysthet. När det skymmer och blir mörkt rör jag mig återigen hemåt för att slå mig ned och värma mig framför brasan...
Idag är helgdagen då vi minns och hedrar alla de som inte längre är med oss. Detta gör vi genom att gå till kyrkogården och tända ett ljus på deras grav. Egentligen är detta en ganska fin tradition, där vi tillsammans med familj eller vänner kan tänka tillbaka på de personer vi en gång haft nära oss i livet, eller som på annat sätt har gjort avtryck i våra liv. Det är viktigt att minnas och tänka tillbaka på allt fint som varit, för att kunna uppskatta det som också är här och nu.
Enligt Wikipedia så står det följande om Alla helgons dag: "Efter motioner i Sveriges riksdag om att öka antalet arbetsfria dagar under hösten flyttades Alla helgons dag 1953 till en lördag, som därmed blev allmän helgdag (lördag var dåförtiden en arbetsdag). Samtidigt ändrades almanackans namn på 1 november till Allhelgonadagen. Söndagen omedelbart efter Alla helgons dag fick 1983 karaktären av Alla själars dag, till minne av alla döda. Sedan 2002 är detta också ett av dagens officiella namn i Den svenska evangelieboken."
Kanske borde vi därmed byta namn på Alla helgons dag till just Alla själars dag, med tanke på hur vi firar denna helgdag och för att ännu mer understryka vikten av att inte glömma de vi minns och saknar?
Dagen till ära - en bild på en svart dovhjort i höstmörkret tycker jag passar fint till denna text...
