En dovhjort olik sina dovhjortsvänner, men ändå lik... Trotts sin yttre olikhet helt accepterad av sin vänner och en i gänget. En bild som i mina ögon starkt symboliserar att olikheten på utsidan, inte behöver betyda att vi faktiskt också är olika på insidan...
En fin bild som jag tydligen har missat att kommentera. Får liknande tankar av den som du skriver Mårten... Hur man kan känna sig som en del i en gemenskap, utan att för den skull behöva bli precis lik övriga i gruppen. Det är skönt det! ;)
Ännu en stark bild och väl valda ord. Hoppas bilden också får fler kommentarer, det förtjänar den. Bra Mårten! :)
SvaraRaderaTusen tack Terje! =)
RaderaDet hade inte varit fel med några fler kommentar... ;)
En fin bild som jag tydligen har missat att kommentera. Får liknande tankar av den som du skriver Mårten... Hur man kan känna sig som en del i en gemenskap, utan att för den skull behöva bli precis lik övriga i gruppen. Det är skönt det! ;)
SvaraRaderaTusen tack för dina fina ord och att du delar med dig av hur du tänker när du tittar på bilden Gustav! ;)
Radera