onsdag 18 januari 2017

Ödehus från Mullsjö

Under förra helgens vistelse i Mullsjö, blev det även en del besök vid gamla ödehus i den västgötska landsbygden...















6 kommentarer:

Gustav sa...

En vemodig känsla av förfall, om minnen och om glömska. Det fula och det sköna i det som åldras och fått karaktär. En riktigt fin serie Mårten!

Lena sa...

Jag blir alltid lika ledsen när så här vackra gamla hus står och förfaller. Så sorgligt att de blir förstörda, och samtidigt saknas bostäder överallt. De har ju både personlighet och historia som är så levande jämfört med en trist lägenhet.
Väldigt fina hus och denna snickarglädje... bilder att njuta av. Härligt jobbat och en del av motiven känns ju igen från andra bloggar även om inte bilderna är likadana. Alltid spännande att se hur olika personligheter gör olika bilder av samma motiv.

Anonym sa...

Åh vilka spännande bilder på ödegårdar och dess detaljer. Fin känsla och mystik i bilderna, och den ständiga funderingen som jag får när jag ser eller besöker dylika platser. Vilka bodde här? hur såg det ut då? varför blev det en ödegård? vad hände?
/Christer K

Mårten Lundgren sa...

Tusen tack för din kommentar och dina tankar Gustav. Men jag ser bara skönhet på något sätt i det här förfallet. Tankarna flyger iväg och jag slutar aldrig att fundera över vad som hänt på platsen...

Mårten Lundgren sa...

Visst är det sorgligt att dessa vackra hus får förfalla på det här sättet?!
Hehe, förstår att du känner igen bilderna från andra bloggar. Du får tänka på att de två andra fotograferna är mina lärare, inte bara i detta, utan även i bildskapandet i sin helhet. ;)
Håller med dig om att det är spännande att se hur olika fotografer kan göra sina bilder, men av samma motiv som andra...

Mårten Lundgren sa...

Tusen tack för din kommentar Christer! =)
Håller med dig, tankarna far lätt iväg när man besöker en sådan här plats...