Det visade sig att dessa silhuetter inte var älgar, utan två stora kronhjortar som sprang på hygget. En bit upp på en höjd ställde de sig och tittade på mig då jag gjorde mina bilder.
En fantastisk och oförglömlig känsla, när våra blickar möttes där i skogen och de inte var rädda, utan bara stod och tittade...
4 kommentarer:
Ett spännande och kanske lite oväntat möte du hade där i kvällningen,snyggt fångat.
Åh jösses! Vilka vackra kronhjortar ni fick möta i skymningen. Vad roligt att det finns hjort i skogarna, och att alla inte skjutits av. De ser riktigt nyfikna ut, där de ställt upp sig, tittandes rakt in i objektivet :) Det här måste varit en riktigt fin upplevelse?! :)
Ja, det var faktiskt väldigt oväntat att dessa kronhjortar skulle dyka upp just här. Stort tack för din kommentar Jan-Olov, kul att du gillade bilderna! ;)
Visst är de vackra!
Tänk vilka majestätiska väsen detta kommer att bli till brunsten i augusti/september när hornen har växt ut igen?! ;)
Att få uppleva dem var mäktigt, ännu mäktigare var det nog att de var så lugna och inte alls stressade av min närvaro. Något jag inte är van vid när det gäller kronhjortar.
Tack för din kommentar Gustav!
Skicka en kommentar