onsdag 25 mars 2015

En udda stadsbo

Visst måste det ändå vara så att också de nya trendiga byggnationerna inte bara gynnar människorna, utan även naturen och dess invånare?! Ett sådant bygge är laxtrappan här i Norrköping som invigdes för bara några år sedan. Även om jag aldrig själv har sett någon lax simma här, så har jag förstått att den faktiskt fyller sitt syfte mycket väl. Dessutom har många gräsänder som lever här fått ett nytt vattendrag att simma omkring i. En annan, kanske mindre känd bieffekt av den här laxtrappan, är att man även lyckades skapa en perfekt plats för strömstaren att jaga på. Normalt sett är i alla fall jag van vid att se strömstaren en bit ut i bäcken/forsen på en liten sten, jagandes efter något ätbart. I Norrköping är det annorlunda, för här har det under de senaste vintrarna flyttat in en liten strömstare som jagar (något jag även uppmärksammat i ett tidigare inlägg här i bloggen) efter mat dagarna i ända. Man ser den sittandes på de grå betongfundamenten och så plötsligt kastar den sig rakt ned i det iskalla vattnet, för att snart sitta på betongkanten igen, ätandes på något mumsigt. Är det inte fascinerande hur anpassningsbara och kreativa våra små vänner i naturen egentligen är?!
Själv njuter jag av att nästan varje dag få möta en strömstare på min lunchpromenad...










2 kommentarer:

Gustav Rappestad sa...

Inte dumt att möta strömstaren på lunchrasten Mårten. Den ser verkligen ut att trivas bra i laxtrappan. Håller mig dig om att det är fascinerande hur anpassningsbara vissa djur är, roligt att det inte bara finns människor i staden :)

Mårten Lundgren sa...

Du har helt rätt Gustav, visst är det kul att se att naturen kan anpassa sig efter våra byggen och påhitt. Vem skulle kunna gissat att strömstaren skulle flytta in här vintertid?!
Att kunna se strömstaren fiska, på nästan varje lunchpromenad känns väldigt förmånligt. ;)
Stort tack Gustav för att du tog dig tid att skriva en kommentar till detta inlägg!