2014-11-19

Novemberdis vid en skogstjärn

Det här inläggets innehåller några bilder som jag gjorde en regnig morgon nu i början av november. Försiktigt föll regnet från himlen medan dimslöjorna sakta smekte grantopparna djupt in i Kolmårdsskogen. Vädret var så grått denna morgon, att det aldrig kändes aktuellt att göra bilderna i något annat än just svartvitt. Jag hade letat mig djupt in i de mörka Kolmårdsskogarna, fram till en liten skogstjärn. Så fort jag klev ur bilen slog det mig hur tyst och mörkt det var här vid skogstjärnen. Det skrämde mig en aning. Ingen tvekan om att det nu är vinter. Inga fåglar som sjunger, ingen storlom som ropar över sjöarna eller något annat ljud från någon av skogens alla invånare kunde höras. Nu var det bara tystnaden som fanns här i skogen, mörkret, regnet och så fukten som droppade från träden på de fallna löven. Fantasin skenade snabbt iväg och jag hade inga problem att föreställa mig vilka väsen som fanns och rörde sig här inne bland träden eller nere i det kolsvarta vattnet jag stod lutad över.

Till bilderna jag gjorde hade jag inspirerats av Enyas låt "Boadicea". Sista i det här inlägget har jag som tidigare, länkat till den här musiken, så att du kan titta på bilderna och lyssna till musiken samtidigt.















4 kommentarer:

  1. En utsökt samling fantasier! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för den fina kommentaren Terje! :)

      Radera
  2. En gåtfull musik, som förstärker känslan i dina bilder. Den kolsvarta tjärnens vatten är vackert och skrämmande, det förmedlar du tydligt. Tycker extra mycket om den sista bilden som, genom vad jag tror är en lite högre bildvinkel, får mig att se ned i vattenytan på ett effektfullt sätt. Mycket snyggt! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din fina kommentar Gustav och vad roligt att du tycker att musiken förstärker bilderna. :)

      Radera