Den mörka och farliga Kolmårdsskogen

Tänk dig att mörkret sakta börjar falla, du har cirka två mil kvar till närmsta gästgivaregård eller över fyra mil innan du tagit dig igenom den mörka Kolmårdsskogen helt och hållet. Hästen du färdas på börjar bli trött och du är på helspänn och lyssnar ihärdigt efter minsta lilla okända ljud, samtidigt som du spejar för att försöka vara beredd på vad som händer runt omkring dig. 

Du är väl medveten om att i de här mörka, mytomspunna och ökända skogarna finns det skuggor som rör sig bakom träden. Skuggor, varelser, väsen eller rövare som bara väntar på att du ska hamna i ett just de rätta läget där de kan överfalla dig. Även om du denna gång tror dig ha valt en säker väg genom skogen, kanske du ändå inte kan vara helt säker?! Precis då du red in i skogens mörker, mötte du en skara med människor som kom bärandes på en stackare som rövarna hade förgripit sig på. Ryktet hade även nått dig, att en annan postiljon, som för nästan två veckor sedan skulle leverera ett brev till Nyköpings hus och passerade genom dessa skogar, han har fortfarande inte kommit fram, utan var försvunnen...

Kanske var det precis så här som en postiljon och andra människor kände och tänkte då de skulle färdas genom den mörka och kuperade skogen här i Kolmården?!
Att faktiskt inte veta om faran eller kanske till och med döden lurade bakom nästa träd eller nästa trånga passage, måste ha varit nervkittlande och högst oroväckande. Men konstigt nog ändå vardagsmat för den som ideligen tvingades att passera genom de ökända Kolmårdsskogarna här i norra Östergötland.