2014-11-26

Den mörka och farliga Kolmårdsskogen

Tänk dig att mörkret sakta börjar falla, du har cirka två mil kvar till närmsta gästgivaregård eller över fyra mil innan du tagit dig igenom den mörka Kolmårdsskogen helt och hållet. Hästen du färdas på börjar bli trött och du är på helspänn och lyssnar ihärdigt efter minsta lilla okända ljud, samtidigt som du spejar för att försöka vara beredd på vad som händer runt omkring dig. 

Du är väl medveten om att i de här mörka, mytomspunna och ökända skogarna finns det skuggor som rör sig bakom träden. Skuggor, varelser, väsen eller rövare som bara väntar på att du ska hamna i ett just de rätta läget där de kan överfalla dig. Även om du denna gång tror dig ha valt en säker väg genom skogen, kanske du ändå inte kan vara helt säker?! Precis då du red in i skogens mörker, mötte du en skara med människor som kom bärandes på en stackare som rövarna hade förgripit sig på. Ryktet hade även nått dig, att en annan postiljon, som för nästan två veckor sedan skulle leverera ett brev till Nyköpings hus och passerade genom dessa skogar, han har fortfarande inte kommit fram, utan var försvunnen...

Kanske var det precis så här som en postiljon och andra människor kände och tänkte då de skulle färdas genom den mörka och kuperade skogen här i Kolmården?!
Att faktiskt inte veta om faran eller kanske till och med döden lurade bakom nästa träd eller nästa trånga passage, måste ha varit nervkittlande och högst oroväckande. Men konstigt nog ändå vardagsmat för den som ideligen tvingades att passera genom de ökända Kolmårdsskogarna här i norra Östergötland.









8 kommentarer:

  1. Säkert såg man både verkliga och inbillade faror lite var stans i den dunkla skogen. Snyggt förmedlat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med all sannolikhet var de så att man så både verkliga och inbillade faror. Tack för din fina kommentar Jan-Olov! :)

      Radera
  2. Spännande bilder från den djupaste skogen, Mårten.
    Skogen kunde vara en trygghet men också en fara...
    Bra förmedlat - och intressant text!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för din fina kommentar Malin!
      Visst är det så att skogen inte bara kunde vara farlig, utan också en trygghet. Kul att du tyckte texten och bilderna var spännande/intressant. Kolmårdsskogen är både en spännande, fascinerande och vacker plats om lär känna den. Den kuperade skogen med många branter, djupa raviner och stora skogar tycker jag gör den väldigt spännande. Dess historia som tillhåll för rövare gör inte heller det hela mindre intressant. :)

      Radera
    2. ... ser verkligen fram emot att kunna komma och besöka dig och familjen OCH skogen.

      Radera
    3. Du/Ni är så välkomna så att hälsa på när som helst! ;)

      Radera
  3. Väl skrivet Mårten! Det är svårt att föreställa hur det måste ha känts att ge sig in i dessa skogar med vetskap om de "skuggor som rör sig bakom träden". När skymningen nalkas och mörkret börjar falla över skogen... Lika trygg som hemmaskogen känns, måste dessa skogar ha känts djupa, mörka och farliga för de på genomresa. Bild fem var extra intressant och spännande att utforska, tycker jag :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för din kommentar Gustav och visst var det så att Kolmården var ett ökänt område för sina "skuggor". Kul att du gillade bild fem lite extra. Den hör till en av mina favoriter också kan jag avslöja. :)

      Radera