torsdag 26 juni 2014

Storlommen - ett kärt återseende

En sommarkväll, på väg ut i skogen såg jag storlommen ligga stilla och spegla sig i det alldeles spegelblanka vattnet. Ingen annan fågel kan ge mig sådana starka känslor om mystik och övernaturlighet, som just storlommen. Jag hann att göra några bilder på den innan den sakta simmade vidare och ropade sitt säregna läte, så att det ekade över den stora svarta sjön.




4 kommentarer:

Terje sa...

Nam-nam... Detta var snadder! Riktigt njutningsfulla bilder på storlommen. Den andra bilden kan jag titta på hur länge som helst, även om alla tre är bra. :)

Mårten Lundgren sa...

Stort tack för din fina kommentar Terje!
När jag gjorde bild två ville jag få med de fallna torrakorna i bakgrunden för att fantasin skulle sättas igång hos betraktaren. Kul att du gillar bilden, jag tycker också det är spännande att fantisera om vad de fallna torrakorna egentligen kan vara. Är det torrakor, eller är det något annat kanske levande i sjön som ligger här?!

Terje sa...

Håller med dig! Just att fantasin får spelrum lyfter dessa storlombilder. :)

Mårten Lundgren sa...

Ja, just fantasi var ju ett av två ord jag fick med mig från heldagen. Det står uppskrivet i mitt lilla block och jag tuggar på dem hela tiden då jag är ute i naturen. :)
Att få med detta i bilderna, visst gör det skillnad?!